Fjällmiljöns lugnande effekt

I helgen var jag och min man i Åre för att ta det lugnt. Oj, vad jag blev påmind om naturens läkande kraft! En vandring på fyra timmar i fjällvärlden, med alla dofter, vyer och ljud, var precis så fantastiskt som jag mindes det. Huvudvärken jag hade försvann och humöret steg.

Jag säger det igen: mer natur åt folket!

Mossan. Så ljuvlig.

Husbil = möte med naturen

Har varit på husbilssemester i tre veckor i Sverige. Från Storuman i norr till Stockholm i söder.

En sak (bland en massa andra saker) som slog mig under de här veckorna, var att vi med husbilens hjälp kom väldigt nära naturen. Ganska oväntat ändå. Vackra ställplatser, skogsgläntor, ängar eller campingplatser utgjorde oftast vår sovparkering. Dessutom var det ofta lätt att ta sig ut i naturen även om inte just övernattningsplatsen var "mitt i spenaten". Och ständigt ringde allemansrätten i bakhuvudet, haha!

Bland annat kan jag tipsa om en fin ställplats vid Dammsjön, i Solvarbo i närheten av Säter. Där kunde vi gå en lång promenad i en riktig trollskog och bada i en ljuvlig sjö med sandstrand och långgrunt. Och det är bara ett exempel. Fler fanns i Åmsele vid ett naturreservat, utanför Älvdalen och strax utanför Sala.

Mitt generella tips till alla husbilssemestrare är att skippa 110-vägen och ta de mindre vägarna. Det kanske tar någon timme extra, men då får du chans att uppleva vackra idyller och storslagen natur. Livskvalitet, helt enkelt.

Läsvärd recension av Ronnys trädgårdsbok

Jag bara måste uppmärksamma er på den här boken och Ann Heberleins fina recension i Dagens Nyheter. Det är Ronny Ambjörnsson, professor emeritus i idéhistoria, som skriver om trädgårdar. Känns som en måste-bok för alla som över huvud taget känt naturens och trädgårdens energi.

Med tanke på hur jag verkligen älskade hans sätt att skriva i "Mitt förnamn är Ronny", så borde den här vara oemotståndlig. Kombinationen Ronnys skrivande, funderingar och naturen.

Vill ha!

Nya äventyr bland papper och pennor

Förlåt mig, jag har jobbat som en idiot, instängd i en producentbubbla i två veckor! Men jag har äntligen gett mig själv ett nytt uppdrag. Mindre kravfyllt, men med liknande syfte.

Du hittar mig från och med nu på Glimtar ur ett ritblock. Kan säga att det kommer att kunna handla om lite av varje ... Men med strecken i fokus. Det känns helt rätt att ta upp pennan nu, med tanke på vad som har hänt i världen. Just nu känns den nya bloggen som ett hem där jag kommer att kunna hålla till även efter att året är slut. Ett hem med rimliga krav och kreativ miljö. Ett tryggt hem.

STORT TACK för alla era förslag och inspel! Jag sparar dem i min lista för kommande projekt.

Jag kommer att sakna skogen. Stunderna i naturen tänker jag fortsätta att ta vara på och vurma för. Kanske delar jag med mig av något naturögonblick även här, lite då och då ...

Tack skogen, parken, trädgården ...

Och så var det sista dagen på detta stunder-i-skogen-år.

Vill bara till slut dela med mig av de fantastiska ögonblick jag upplevde igår. Jag återvände till parken vid skolan, där jag vandrade runt för ett knappt år sen.

Här hade små fötter vandrat, sist jag var här. Då syntes de tydligt, inte nu.

Solen sken och det kom enstaka kalla vindpustar genom min kappa. Trots det, kändes det ändå varmt i själen. Färgglada spadar och hinkar låg kringströdda vid träden. En låtsasgrillplats, till synes snabbt ihopbyggd av diverse stenar, var fylld av allehanda ingredienser.

Jag gick bort till kullen jag åkte kana på förra gången. Den kändes inte lika brant nu. Och det gick inte att glida ner på stjärten längs slänten. Men isen avslöjade att barnen hade rutschat ned på samma ställe som mig ett antal gånger även i vinter.

Inte läge att försöka sätta sig och slinka ner för den här ...

När jag gick tillbaka hemåt var jag tvungen att ta en bild på alla flarn som låg på marken under en del granar i skolparken. Flarn - eller kanske mer fjäll - från kottar. De täckte marken under vissa träd, men inte alla.

Jag undrar fortfarande varför.

Varför alla kottflarn?

Efter detta år är min ärliga uppmaning till alla: Ut i skogen med er! Varje liten stund gör gott för både kropp och själ, om det så bara är någon minut.

Vad mitt nästa projekt blir, avslöjas här, så snart jag bestämt mig.


Just ja, de sista stunderna blev så här:
må - 0 min
ti - 12 min park
on - 0 min
to - 30 min skog och park
fr - 2 min park
lö - 0 min
sö - 21 min park
= 1 h 5 min

Vad bjuder 2015 på?

Efter både Onytt 2013 och En stund i skogen 2014, behöver jag något nytt att testa, utmanas av, dela, biten av årsprojektbacillen som jag är.

I slutet av förra året listade jag en massa möjliga projekt och valde till slut en kombination av två. Det visade sig inte vara optimalt. Fokus ska ligga på ett syfte/uppdrag, men vara tillräckligt brett för att kunna delas med andra. Och något jag förhoppningsvis klarar av.

Jag pratade med några vänner på klädbytarkvällen jag hade i tisdags. Fick förslaget att springa halvmaran i Stockholm. Är inte säker på att det är rätt. Men jag vill å andra sidan inte tappa konditionen helt ...

Kanske något återbruksorienterat? Jag gillar ju hela den biten. Men jag är inte direkt sugen på att göra om onytt-året igen. Inte än. Det ska vara lustfyllt, men en utmaning. Kanske något musikrelaterat?

Funderingar hittills:

• Komma i form och springa ett - eller flera - lopp. (+ jag mår säkert bättre både fysiskt och psykiskt, det är konkret. - det är jobbigt ...)
• Testa olika motionsformer. Både nya och sånt jag redan gjort. (+ se ovan. - kanske lite farligt för kroppen att testa allt, en blir ju inte yngre ...)
• Lyssna på, och skriva om, en utrikisk/instrumental/svensk/ny (?) låt varje dag. (+ musik är roligt, vidgade vyer. - svårt att fixa varje dag, oklart vad det ska leda till.)
• Applicera Bechdeltestet på min kulturkonsumtion. (+ många aha-upplevelser, ökad medvetenhet om läget. - går bara att använda när det finns dialog, begränsar kraftigt utbudet att ta del av ...)
• Något med matlagning ... Jag tycker det är så tråkigt och borde kanske lära mig att tycka bättre om det. Vegetariskt? Baka? Laktos, gluten ... (+ ökad kunskap, bättre balans i mathållningen. - jobbigt att satsa på något jag egentligen inte är så sugen på.)
• Handarbete ... Vill gärna utveckla mina skills där ... (+ utvecklande, kreativt. - kanske påfrestande för tålamodet, och det kryllar ju av handarbetsbloggar!)
• #Livsviktigt, som Susanna föreslog redan förra året. (+ känns lockande och lite filosofiskt. - lite luddigt och kanske svårt att konkretisera.)
• Det där med återbruk ... (+ alltid intressant, lärorikt, hållbarhetsbefrämjande. - svårt att hitta rätt nisch, för likt Onytt ...)
• Något som har med bilder att göra. Jag är ju ändå bildlärare i grunden och vill få igång min bildproduktion på riktigt ... (+ lusfyllt, kreativt. - behöver konkretiseras, riskerar att bli överambitiöst, kanske svårt att lyckas med.)

Förslag och kloka inspel eller synpunkter välkomnas!