Efter mitt inlägg häromdagen började jag tänka på min farmor. Hon som jag såg som min farmor. Ingeborg. Min biologiska farmor har jag aldrig träffat, eftersom hon dog sex år innan jag föddes. Farmor Karin.
Ingeborg gillade blommor. Hon åkte på blomsterkurser, vandringsveckor längs blomsterstigar i fjällvärlden och fotograferade sprakande blomsterprakt när hon var på semester på Gran Canaria.
Primula veris. Tussilago farfara. Taraxacum vulgaris.
Än idag, när jag som vuxen hör någon nämna blomnamnen på latin eller jag ser dem stå och lysa i naturen, blir jag glad och stolt inombords.
Viola tricolor.
Tack farmor Ingeborg!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.