Andlöst vacker eftermiddag

Det där med ljuden i skogen. Idag lät mina steg dovt knarriga i den tjocka mjuka snön, som gjorde alla spetsar runda. Marken såg ut som när man flyger ovanför molnen och tittar ner. Stenarna som sovande Mumintroll, trädgrenarna som om de hade stora vita vantar på sig. Plötsligt hör jag en hackspett (spillkråka tror jag) som ettrigt knackar i en stam. Förgäves försöker jag hitta den med blicken. På väg ut ur skogen en timme senare hörs den igen.

Efter bara en vecka känner jag mig alldeles uppfylld av alla vackra syner, ljuvliga ljud och all luft jag fått in i lungorna. Det kan bli ett riktigt bra år.

Märker att det här börjar likna någon slags bildblogg. Det var inte meningen, men jag blir så himla betagen av naturen när jag är ute! Kanske kan det ses som en del i den kreativa utvecklingen att jag inte kan låta bli att fotografera ... Jag ser bilder överallt.

Ok. Veckan är över och jag lägger ihop stunderna:
sö - 1 h och 24 min skog (jo, jag räknar in den dagen i första veckan)
må - 30 min skog
ti - 16 min park
on - 15 min park
to - 44 min park (och lite skog)
fr - 12 min park
lö - 5 min skog
sö - 1 h och 9 min skog
= drygt 4 timmar och 30 minuter

Första veckan klarade jag. I alla fall när det gäller tiden.