Häromdagen diskuterade
P4 Morgon den stora snackisen
"kungens pälsmössa", som visade sig vara tillverkad i Örnsköldsvik. Programledarna konstaterade att kungen hade en möss-kompis på redaktionen ... Moi!
|
Ljus rävpäls från Ingeborg. |
Ursprunget till min mössa har jag dålig koll på, men den är mig väldigt kär, eftersom jag har ärvt den gigantiska kreationen i
fjällrävpäls (eller är det
silverräv?)
av min farmor Ingeborg som nu kvittrar i himlen. Hon hade den alltid på
vintrarna när hon skulle vara extra tjusig. Den satt annars på en sån
där hattstock i plast för att hålla formen.
För någon dag sen bar jag min andra vintermössa, en
kosackinspirerad historia i svart fuskpäls, men P4 Morgon-redaktionen
hävdade fortfarande - om inte ännu starkare - att jag och kungen delar
möss-smak. Nåja. Det bjuder jag på. Lika höljt i dunkel är ursprunget
till kosackmössan som rävmössan. Och den är mig lika kär, eftersom jag
ärvt den av min mamma, som var skitsnygg i den på vintrarna under
1970-talet.
|
Svart fuskpäls från mamma. |
Två fina kvinnor. Två störtsköna och varma mössor. Klart jag är glad och stolt bärare av kungens kompisar. De åker på när det är fler än fem minusgrader. I skogen eller på krogen.
Nu är det dags för dagens stund. På med mössan, det är kallt ute!
Vill du ha en till?
SvaraRaderaHar en från 70-talet i räv.
Ingen av oss kan ha den
Jo, det där låter lovande ... Men hur stor är den? Tror inte jag har så mycket större/mindre huvud än vad ni har :)
Radera